autentiskt telefonsamtal i kväll:
Telefonröst: Hej, jag ringer från lyssnaklubben och vi skulle vilja presentera oss med ett erbjudande...
Jag: Nej tack!
T: ...vilken typ av böcker gillar du bäst...
J: Nej tack!
T: ...deckare, komedier eller..?
J: Jag sa, Nej tack, jag är inte intresserad!
T: Men?! Vill du inte ens höra vilka böcker du kan få välja på?
J: Nej tack!
T: Men tycker du inte om böcker?
J: Jag är inte intresserad av ditt erbjudande, men tack ändå. Ha en trevlig kväll!
T: Varför vill du inte höra..?
J: Ha en trevlig kväll! Tack och hejdå!
T: ...jaa... ja, ha en trevlig kväll då...
J: Tack och hej!
KLICK
Svårt att förstå?
måndag 13 december 2010
ibland
jag älskar honom, det gör jag verkligen. vi har valt varandra om igen så många gånger. ändå. ibland känns det inte på riktigt, ibland känns det som att jag låtsas när jag säger "jag älskar dig".
i går kväll, med näsan inborrad i hans nacke, kändes det inte så.
i går kväll, med näsan inborrad i hans nacke, kändes det inte så.
lugn dag?
I dag har jag nästan inget att göra, skönt efter en lång helg. Gårdagen var i och för sig ganska lugn, men trött på grund av lång lördag och min oförmåga att komma i säng när jag borde. Inte heller i går. Så det blir skönt att ta igen mig lite och kunna plocka och småfixa lite här hemma. Vad står på programmet då?
Jag skulle behöva/vilja springa i dag eftersom jag inte sprungit sedan förra lördagen då dagarna varit fyllda av annan träning.
Måste ta tag i disken, har en del som stått ett tag. Ingen stor disk, men några stora tråkiga saker, sådant man lätt väntar med, tar det sen, i alla fall jag.
Och innan jag kan ta disken måste jag röja lite runt diskbänken, plocka ihop återvinningen - alla kartonger som står på urrinning, plast och metall, lite glas. Det är nog bara två eller tre dagar sedan vi plockade rent men det är fullt igen. Jag funderar ibland på hur alla andra gör, om de också får fulla diskhon med tomma mjölk- och filpaket, juicekartonger m.m. på två dagar.
Skulle behöva cykla fram och handla också, för det är nästan slut på mjölk, fil (hmm, kan det ha något samband med att det så fort blir fullt i diskhon?), bregott, och helt slut på både morot och paprika...
Jag måste förstås göra mina 13 burpees. ;)
Syster väntar på ett mail av mig, med förslag på vad barnen önskar sig i julklapp så det skulle jag behöva fixa.
Svärfar fyller år så vi ska förstås dit och fika senare. Inget stort firande, men ändå.
På vägen dit passar det bra att svänga förbi polisen och hämta mitt nya pass, eftersom polisstationen där var den närmaste som utfärdar pass.
Kanske kan jag äntligen få upp julgardinerna i dag när jag ändå inte har så mycket annat att göra...
För att det inte ska bli så stressigt de sista dagarna vore det bra att hinna göra något mer julgodis, så jag sprider ut det lite.
Städa badrummet, för det blev inte gjort i helgen. Vi brukar göra det lördag förmiddag men i lördags var jag ju i Karlstad. Är jag inte hemma blir inte toan tvättad, konstigt.
Jag räknar inte att jag måste gå ut med hunden, laga mat, plocka ur och sedan genast i diskmaskinen igen, ta ut soppåsen, tvätta lite för det är ju sådant som måste göras varje dag.
Jag kanske ska börja nu så jag hinner...
Jag skulle behöva/vilja springa i dag eftersom jag inte sprungit sedan förra lördagen då dagarna varit fyllda av annan träning.
Måste ta tag i disken, har en del som stått ett tag. Ingen stor disk, men några stora tråkiga saker, sådant man lätt väntar med, tar det sen, i alla fall jag.
Och innan jag kan ta disken måste jag röja lite runt diskbänken, plocka ihop återvinningen - alla kartonger som står på urrinning, plast och metall, lite glas. Det är nog bara två eller tre dagar sedan vi plockade rent men det är fullt igen. Jag funderar ibland på hur alla andra gör, om de också får fulla diskhon med tomma mjölk- och filpaket, juicekartonger m.m. på två dagar.
Skulle behöva cykla fram och handla också, för det är nästan slut på mjölk, fil (hmm, kan det ha något samband med att det så fort blir fullt i diskhon?), bregott, och helt slut på både morot och paprika...
Jag måste förstås göra mina 13 burpees. ;)
Syster väntar på ett mail av mig, med förslag på vad barnen önskar sig i julklapp så det skulle jag behöva fixa.
Svärfar fyller år så vi ska förstås dit och fika senare. Inget stort firande, men ändå.
På vägen dit passar det bra att svänga förbi polisen och hämta mitt nya pass, eftersom polisstationen där var den närmaste som utfärdar pass.
Kanske kan jag äntligen få upp julgardinerna i dag när jag ändå inte har så mycket annat att göra...
För att det inte ska bli så stressigt de sista dagarna vore det bra att hinna göra något mer julgodis, så jag sprider ut det lite.
Städa badrummet, för det blev inte gjort i helgen. Vi brukar göra det lördag förmiddag men i lördags var jag ju i Karlstad. Är jag inte hemma blir inte toan tvättad, konstigt.
Jag räknar inte att jag måste gå ut med hunden, laga mat, plocka ur och sedan genast i diskmaskinen igen, ta ut soppåsen, tvätta lite för det är ju sådant som måste göras varje dag.
Jag kanske ska börja nu så jag hinner...
söndag 12 december 2010
multitasking bloggstyle
Sitter här och multitaskar - slösurfar och tittar på Vinterstudion, just nu skidskyttestafett. Det går så där i halv snöstorm, mycket bommar, extraskott och till och med straffrundor. Av naturliga skäl är jag seg i dag, det var en lång dag i går, på många sätt.
Alarmet inställt på 6:20, vilket är tidigt för mig, för att snabbt få på mig träningskläder, fixa lite frukost att ta med och sätta mig i bilen för att ta mig till Karlstad och kvartalsutbildning för bodybalance 51. -1 och kraftigt snöfall, ändå hyfsat väglag och våra farhågor om att det skulle ta extra lång tid att ta sig dit i dag slog inte in. Väl på plats hann jag i lugn och ro dricka grönt te ur min termos och äta två dubbelmackor med kokt ägg och kaviar och sätta in linserna innan vi körde i gång. Mer om själva passet senare. Hemvägen blev däremot extra lång eftersom vi höll på att hamna i Åmål på vägen, kanske en undermedveten önskan att stöta ihop med bloggfavoriten Mia, men ganska onödigt. Mer än så säger jag inte om saken för det var alldeles för dumt för att jag ska vilja tänka mer på det. Mitt ressällskap U hann i alla fall till brorssonens dop vilket var det viktigaste, även om det blev väldigt stressigt alldeles i onödan. dumt. dumt.
Ville bara kräkas på allt folk när jag en stund senare svängde in på parkeringen vid Marieberg köpscentrum för att fixa en present till 25-årskalaset vi skulle till på eftermiddagen. Visst måste det betyda att jag själv är i ungefär 25-årsålders som blir bjuden till sådana kalas? I vilket fall måste jag ha begått någon extremt god gärning även om jag just nu inte kan komma på vilken det är, för mitt bland alla bilar som irrade runt runt och letade så hittade jag direkt en parkeringsplats och strax därefter hittade jag faktiskt också några presenter, trots att jag bara hade en vag idé om vad jag skulle köpa, och presenterna blev så bra och träffade verkligen precis rätt även om det inte var några speciella, lyxiga superdyra saker, men rätt till just henne som skulle få dem. Och även om det som spelar någon roll förstås är att hon blev glad och ville ha just de sakerna så tillåter jag mig också att bli lite glad och känna mig lite stolt för att jag lyckades så bra.
Trött hela eftermiddagen och kvällen sedan, för det var inte bara natten till lördag som jag sov mindre än jag egentligen behöver och mår bra av, fan att det ska vara så svårt att ta sig i säng i vettig tid. Och ändå lyckades jag inte gå och lägga mig tidigt i går heller. Dessa bloggar jag fastnar i, en blogg jag läser som länkar till en annan med ett namn (på bloggen eller ett visst inlägg) som kittlar min nyfikenhet, eller en kommentar från en annan bloggare som gör att jag måste kolla vad det är. Dessa bloggar som sedan ger mig både käftsmällar och slag i magen av sorg och igenkännande, eller är fyllda av en humor och självdistans som är underbart befriande och ger mig stora leenden över hela ansiktet, och som jag inte kan låta bli att läsa och läsa tillbaka, sida efter sida, och begraver mig i så att timmarna går.
Nu har Sverige helt plötsligt chans att ta tredje plats i stafetten, trots extraskott och straffrundor och hej vad det svänger med stora tidsavstånd och helt plötsligt ett hopp i alla fall. Sedan svänger det igen och blir bara en femteplats. Upp och ned. Som det här blogginlägget.
När klockan hunnit bli en stund efter midnatt innan jag slet mig från datorn och tog mig in i sovrummet så hade jag redan hunnit få träningsvärk i magen av morgonens bodybalance. Jag har varit på ett par kvartaler där instruktören pratat om hur tuff denna omgångs maglåt varit, men jag inte upplevt så mycket, men den här gången var det en riktig killer, en tuff utmaning även för mig som tycker att jag ändå är ganska stark i olika typer av pilatesövningar.
Mer om själva passet. Återigen har de lyckats skapa ett bra och roligt program, med skön musik, bra övningar med som sagt maglåten som tuffaste del styrkemässigt, i alla fall så här inledningsvis med bara en genomkörning av passet. Det kan vara så att både rygg och ben blir tyngre och tyngre med varje träning som det ganska ofta blir eftersom man hittar övningarna bättre och bättre och kan utmana sig själv mer och mer. Lite annorlunda, roliga balansövningar och en riktigt skön höftöppnarlåt som kan vara anledningen till vissa känningar jag har i dag runt höft och säte. Fokus i denna release är andningen, vilket det har varit mer eller mindre i flera av de senaste och här är det ännu starkare betoning på hur man kan använda andningen väldigt medvetet både för att få den viktiga kopplingen mellan kropp och psyke, och för att fördjupa de olika övningar - att använda andningen för att komma djupare in i övningarna, få det extra stödet av andningen som behövs där det är extra tungt och att medvetet använda coachingen och hjälpa deltagarna hur de ska andas, hur andningen kan hjälpa deltagarna att hitta mer rätt in i övningarna osv. Kort sagt, andningen är central i all typ av träning.
Den här förmiddagen har övergått i eftermiddag. Jag inväntar herrslalom åk 2, med goda förutsättning för flera svenskar, besked om det blir ett åk 2 i damernas storslalom samt skidskyttesprint för damer. Dessutom, lunch måste ätas snart, en svägerska ska födelsedagsfiras och i kväll är det körövning. Dags att sluta slöa.
Alarmet inställt på 6:20, vilket är tidigt för mig, för att snabbt få på mig träningskläder, fixa lite frukost att ta med och sätta mig i bilen för att ta mig till Karlstad och kvartalsutbildning för bodybalance 51. -1 och kraftigt snöfall, ändå hyfsat väglag och våra farhågor om att det skulle ta extra lång tid att ta sig dit i dag slog inte in. Väl på plats hann jag i lugn och ro dricka grönt te ur min termos och äta två dubbelmackor med kokt ägg och kaviar och sätta in linserna innan vi körde i gång. Mer om själva passet senare. Hemvägen blev däremot extra lång eftersom vi höll på att hamna i Åmål på vägen, kanske en undermedveten önskan att stöta ihop med bloggfavoriten Mia, men ganska onödigt. Mer än så säger jag inte om saken för det var alldeles för dumt för att jag ska vilja tänka mer på det. Mitt ressällskap U hann i alla fall till brorssonens dop vilket var det viktigaste, även om det blev väldigt stressigt alldeles i onödan. dumt. dumt.
Ville bara kräkas på allt folk när jag en stund senare svängde in på parkeringen vid Marieberg köpscentrum för att fixa en present till 25-årskalaset vi skulle till på eftermiddagen. Visst måste det betyda att jag själv är i ungefär 25-årsålders som blir bjuden till sådana kalas? I vilket fall måste jag ha begått någon extremt god gärning även om jag just nu inte kan komma på vilken det är, för mitt bland alla bilar som irrade runt runt och letade så hittade jag direkt en parkeringsplats och strax därefter hittade jag faktiskt också några presenter, trots att jag bara hade en vag idé om vad jag skulle köpa, och presenterna blev så bra och träffade verkligen precis rätt även om det inte var några speciella, lyxiga superdyra saker, men rätt till just henne som skulle få dem. Och även om det som spelar någon roll förstås är att hon blev glad och ville ha just de sakerna så tillåter jag mig också att bli lite glad och känna mig lite stolt för att jag lyckades så bra.
Trött hela eftermiddagen och kvällen sedan, för det var inte bara natten till lördag som jag sov mindre än jag egentligen behöver och mår bra av, fan att det ska vara så svårt att ta sig i säng i vettig tid. Och ändå lyckades jag inte gå och lägga mig tidigt i går heller. Dessa bloggar jag fastnar i, en blogg jag läser som länkar till en annan med ett namn (på bloggen eller ett visst inlägg) som kittlar min nyfikenhet, eller en kommentar från en annan bloggare som gör att jag måste kolla vad det är. Dessa bloggar som sedan ger mig både käftsmällar och slag i magen av sorg och igenkännande, eller är fyllda av en humor och självdistans som är underbart befriande och ger mig stora leenden över hela ansiktet, och som jag inte kan låta bli att läsa och läsa tillbaka, sida efter sida, och begraver mig i så att timmarna går.
Nu har Sverige helt plötsligt chans att ta tredje plats i stafetten, trots extraskott och straffrundor och hej vad det svänger med stora tidsavstånd och helt plötsligt ett hopp i alla fall. Sedan svänger det igen och blir bara en femteplats. Upp och ned. Som det här blogginlägget.
När klockan hunnit bli en stund efter midnatt innan jag slet mig från datorn och tog mig in i sovrummet så hade jag redan hunnit få träningsvärk i magen av morgonens bodybalance. Jag har varit på ett par kvartaler där instruktören pratat om hur tuff denna omgångs maglåt varit, men jag inte upplevt så mycket, men den här gången var det en riktig killer, en tuff utmaning även för mig som tycker att jag ändå är ganska stark i olika typer av pilatesövningar.
Mer om själva passet. Återigen har de lyckats skapa ett bra och roligt program, med skön musik, bra övningar med som sagt maglåten som tuffaste del styrkemässigt, i alla fall så här inledningsvis med bara en genomkörning av passet. Det kan vara så att både rygg och ben blir tyngre och tyngre med varje träning som det ganska ofta blir eftersom man hittar övningarna bättre och bättre och kan utmana sig själv mer och mer. Lite annorlunda, roliga balansövningar och en riktigt skön höftöppnarlåt som kan vara anledningen till vissa känningar jag har i dag runt höft och säte. Fokus i denna release är andningen, vilket det har varit mer eller mindre i flera av de senaste och här är det ännu starkare betoning på hur man kan använda andningen väldigt medvetet både för att få den viktiga kopplingen mellan kropp och psyke, och för att fördjupa de olika övningar - att använda andningen för att komma djupare in i övningarna, få det extra stödet av andningen som behövs där det är extra tungt och att medvetet använda coachingen och hjälpa deltagarna hur de ska andas, hur andningen kan hjälpa deltagarna att hitta mer rätt in i övningarna osv. Kort sagt, andningen är central i all typ av träning.
Den här förmiddagen har övergått i eftermiddag. Jag inväntar herrslalom åk 2, med goda förutsättning för flera svenskar, besked om det blir ett åk 2 i damernas storslalom samt skidskyttesprint för damer. Dessutom, lunch måste ätas snart, en svägerska ska födelsedagsfiras och i kväll är det körövning. Dags att sluta slöa.
fredag 10 december 2010
burpees och Luciafirande
Vilodag i dag, från träning i alla fall. Bortsett från mina tio burpees jag ska göra, en mer än i går och en mindre än i morgon. Inte min idé, fick höra det från några crosfittare jag känner och beslöt mig för att hänga på, hemma för mig själv. Vad det går ut på? Det började den 1 dec, med en burpee, sedan lägger man på en varje dag och håller på så i 50 dagar - om man orkar... Vi får se när det börjar bli riktigt jobbigt! Men annars är det vilodag, kan vara dags tycker jag, efter snölöpning med några fartökningar i lördags, aerobics basic (enkel koreografi men just därför JOBBIGT), ovanligt tufft Afropass i måndags (man måste ju ta i lite extra när man kör för allsvenska damfotbollsspelare), step tisdag, Afro som vanligt onsdag (plus den långa promenade, men den räknas väl mest som återhämtning?) och så cirka 30 min simning i går. Och så burpees varje dag då förstås, samma antal som dagens datum.
I går gjorde vi en annan ansträngning, av ett helt annat slag. Vi var nämligen på julklappsshopping. De måste vara rekord att vi börjat så tidigt. Jag vet att det finns de som varit klara i ett par veckor redan, men för oss är det tidigt att börja med mer än en vecka kvar till jul. Stort!
Dagen i dag började även den med en ansträngning, nämligen att vi var tvungna att gå upp extra tidigt för att bli klara och komma i tid till Js Luciafirande med förskoleklassen. Hon, och därmed även vi som skulle vara publik, skulle vara på plats redan 7:45, i stället för normala tiden 8:00 - en kvart tidigare! En kvart är mycket på morgonen. Speciellt när man är morgontrött. Och speciellt när man inte lyckas gå och lägga sig när man borde, varken kvällen före eller någon annan kväll. Vi lyckades, vi hade tid tillgodo till och med, och vi var faktiskt bland DE FÖRSTA föräldrarna på plats. Mycket märkligt, det har nog heller aldrig hänt. Det är stort!
I morgon blir det ingen vilodag, då sätter jag mig i bilen 6:40 för att hämta upp en träningskompis på vägen och sedan åka till Karlstad för kvartalsutbildning i bodybalance. Sedan blir det 25-årskalas för en kusin till mig på eftermiddagen. Det är också stort!
Nu måste jag skynda mig att ta en promenad med hunden innan det är dags att titta på skidskytte, damernas sprint från Hochfilzen, och heja på de blågula åkarna.
I går gjorde vi en annan ansträngning, av ett helt annat slag. Vi var nämligen på julklappsshopping. De måste vara rekord att vi börjat så tidigt. Jag vet att det finns de som varit klara i ett par veckor redan, men för oss är det tidigt att börja med mer än en vecka kvar till jul. Stort!
Dagen i dag började även den med en ansträngning, nämligen att vi var tvungna att gå upp extra tidigt för att bli klara och komma i tid till Js Luciafirande med förskoleklassen. Hon, och därmed även vi som skulle vara publik, skulle vara på plats redan 7:45, i stället för normala tiden 8:00 - en kvart tidigare! En kvart är mycket på morgonen. Speciellt när man är morgontrött. Och speciellt när man inte lyckas gå och lägga sig när man borde, varken kvällen före eller någon annan kväll. Vi lyckades, vi hade tid tillgodo till och med, och vi var faktiskt bland DE FÖRSTA föräldrarna på plats. Mycket märkligt, det har nog heller aldrig hänt. Det är stort!
I morgon blir det ingen vilodag, då sätter jag mig i bilen 6:40 för att hämta upp en träningskompis på vägen och sedan åka till Karlstad för kvartalsutbildning i bodybalance. Sedan blir det 25-årskalas för en kusin till mig på eftermiddagen. Det är också stort!
Nu måste jag skynda mig att ta en promenad med hunden innan det är dags att titta på skidskytte, damernas sprint från Hochfilzen, och heja på de blågula åkarna.
onsdag 8 december 2010
Vi borde ha fått gå på kalas i dag...
Saffransfudge med vit choklad! Smaka på det! Eller alltså det kan ni ju inte eftersom det här är en blogg och än så länge kan man inte smaka genom datorn. Men tänk på det och föreställ dig hur det smakar, doftar, känns i munnen... Mmm! Jag har nyss gjort en sats, hittade ett snabbt och lätt recept på dn.se fast det kommer från bloggen Söta saker - ytterligare en intressant blogg att hinna med. Det verkar väldigt gott och jag ser fram emot att få provsmaka. Mer julgodis i morgon tror jag, då blir det nog chokladkolorna med lakrits, sedan måste jag till apoteket och handla glykos innan jag kan börja göra tryfflar, men med kortare hållbarhet så är det bra om vi kommer lite närmare jul först. Har inte bestämt mig om jag ska göra Leilas rocky road i år igen eller inte, men det lutar åt det.
Borde diska, borde plocka undan i köket, borde fixa/förbereda mitt och Js mellanmål som vi behöver för att åka och träna Afro senare. Snart... Borde också skicka ut A på en promenad med hunden, strax som han själv även kommer svara, med ett muttrande tonfall, när jag säger till honom, tonåring som han är. Själv tog jag en riktigt lång promenad i morse. Jag bestämde mig för att gå till kyrkogården och tända ett ljus på graven. I dag är mammas födelsedag, hon skulle ha fyllt 61. Grattis, älskade mamma! <3
Inget kalas i kväll, i stället blir det andra gången med nya koreografin på Afron, nr 16. Det är en härlig, grundande, jordande koreografi och jag gillar den verkligen. Jag tror fotbollstjejerna jag körde för i måndags också gillade den. Fantastiskt kul hade vi i alla fall tillsammans med trummorna i en timme.
Jag har sökt två spännande jobb på lika många dagar, nu gäller det att hålla tummarna!
Borde diska, borde plocka undan i köket, borde fixa/förbereda mitt och Js mellanmål som vi behöver för att åka och träna Afro senare. Snart... Borde också skicka ut A på en promenad med hunden, strax som han själv även kommer svara, med ett muttrande tonfall, när jag säger till honom, tonåring som han är. Själv tog jag en riktigt lång promenad i morse. Jag bestämde mig för att gå till kyrkogården och tända ett ljus på graven. I dag är mammas födelsedag, hon skulle ha fyllt 61. Grattis, älskade mamma! <3
Inget kalas i kväll, i stället blir det andra gången med nya koreografin på Afron, nr 16. Det är en härlig, grundande, jordande koreografi och jag gillar den verkligen. Jag tror fotbollstjejerna jag körde för i måndags också gillade den. Fantastiskt kul hade vi i alla fall tillsammans med trummorna i en timme.
Jag har sökt två spännande jobb på lika många dagar, nu gäller det att hålla tummarna!
måndag 6 december 2010
rött vin och mordvapen en lördagkväll
Ojojoj, vad tiden går, igen. Det blev i alla fall pepparkaksbak förra veckan, tillsammans med bästa J som tyckte det var så roligt och bara åt en pyttelitenast (som hon själv böjde liten när hon var just mindre) bit deg. Många fina och goda peppisar! Först burken är förstås redan uppäten också. Goda kakor ska man inte spara på. Kan bli så att vi får baka igen men det gör inget. Efter baket förra tisdagen åkte jag till gymmet och adventssteppade vilket passade bra eftersom jag nog luktade som en stor pepparkaka och säkert hade mjöl kvar på kinderna. KUL var det i alla fall!
Sedan har veckan flutit på som vanligt med bodybalance, Afro och simning. Skidskyttepremiär på tv och Vinterstudion med bästa popsen! Härliga vinter, nu är allt som det ska.
Städade och fixade för fullt i två dagar och har nu nästan fått julfint. Fortfarande inga julgardiner på plats, men det är ju gott om tid för det.
I lördags tog jag en paus mitt i all städning och Vinterstudiotittande för en skön löprunda i snön. Cirka -8 och ganska stilla, en strålande sol som jag fångade de sista strålarna av. Totalt blev det 7 km med en snabbare del på ungefär 2,5 som gick i 5:04 fart, vilket var rätt bra fart för att vara delvis oplogat och en del nysnö. Lite lugnare löpning en stund sen, men eftersom jag hade mycket spring kvar i benen så maxade jag (ja, så gott det nu går i snöslir) uppför en backe, och sedan blev det en 160 m spurt i 3:38 fart. Improviserad fartlek Lotta style!
Kvällen blev sedan fantastisk trevlig när vännerna C och A kom på middag. Gott och trevligt! Kreolskans gryta med ris, hembakat surdegsbröd och rött vin. Chokladpavlova med yoghurtgrädde, hallon och färsk mango. Sedan pepparkakor med ädelost och en nästan avskuren fingertopp. Den nya ostkniven går numera under benämningen mordvapnet eftersom den uppenbarligen är vass nog att kunna skära halsen av någon. Det slutade inte blöda innan gästerna gått, och de var kvar ett tag...
Efter så där tre glas vin tyckte jag också att det var lämplig att tacka ju till att vikarie på aerobics basic på söndagkvällen, som jag inte instruerat i på typ hundra år. Det var klurigt och jag kände mig ringrostig, men riktigt skoj. Efteråt sa en av deltagarna att hon inte mindes när hon var så svettig efter ett pass senast. Tack för det, det tar jag som en komplimang! :D
I kväll ska jag få ett helt damfotbollslag att slänga med håret och skaka på höfterna i Afropowerdance! Jag längtar!
Sedan har veckan flutit på som vanligt med bodybalance, Afro och simning. Skidskyttepremiär på tv och Vinterstudion med bästa popsen! Härliga vinter, nu är allt som det ska.
Städade och fixade för fullt i två dagar och har nu nästan fått julfint. Fortfarande inga julgardiner på plats, men det är ju gott om tid för det.
I lördags tog jag en paus mitt i all städning och Vinterstudiotittande för en skön löprunda i snön. Cirka -8 och ganska stilla, en strålande sol som jag fångade de sista strålarna av. Totalt blev det 7 km med en snabbare del på ungefär 2,5 som gick i 5:04 fart, vilket var rätt bra fart för att vara delvis oplogat och en del nysnö. Lite lugnare löpning en stund sen, men eftersom jag hade mycket spring kvar i benen så maxade jag (ja, så gott det nu går i snöslir) uppför en backe, och sedan blev det en 160 m spurt i 3:38 fart. Improviserad fartlek Lotta style!
Kvällen blev sedan fantastisk trevlig när vännerna C och A kom på middag. Gott och trevligt! Kreolskans gryta med ris, hembakat surdegsbröd och rött vin. Chokladpavlova med yoghurtgrädde, hallon och färsk mango. Sedan pepparkakor med ädelost och en nästan avskuren fingertopp. Den nya ostkniven går numera under benämningen mordvapnet eftersom den uppenbarligen är vass nog att kunna skära halsen av någon. Det slutade inte blöda innan gästerna gått, och de var kvar ett tag...
Efter så där tre glas vin tyckte jag också att det var lämplig att tacka ju till att vikarie på aerobics basic på söndagkvällen, som jag inte instruerat i på typ hundra år. Det var klurigt och jag kände mig ringrostig, men riktigt skoj. Efteråt sa en av deltagarna att hon inte mindes när hon var så svettig efter ett pass senast. Tack för det, det tar jag som en komplimang! :D
I kväll ska jag få ett helt damfotbollslag att slänga med håret och skaka på höfterna i Afropowerdance! Jag längtar!
tisdag 30 november 2010
blev inget
Nä, det blev varken löpning eller pepparkaksbak i går och inga julgardiner till fusktvättade fönster. J fick med sig en kompis hem från skolan och jag tog tag i ett litet diskberg. I dag blir det ett nytt försök, med baket alltså. Se hur mycket jag hinner innan det är dags att åka in och köra ett team teach adventsstep. Springa får jag göra framåt helgen. Nu ska jag bara samla lite kraft och släpa mig härifrån. Seg i dag och med en lätt huvudvärk. Jag som aldrig har huvudvärk. Så när jag lämnat J på skolan och tagit en promenad med hunden så kröp jag ner i sängen en timme. Hade jag inte ställt alarmet hade det nog kunnat bli två eller tre... Innan dess var huvudvärken värre, men den försvann inte helt av tuppluren heller.
Ett, två tre, nu gick jag
Ett, två tre, nu gick jag
måndag 29 november 2010
en vecka i livet
Veckans träning:
Måndag: lugn distanslöpning, återhämtning efter söndagens pass. 8,3 k i 5:37 tempo
Tisdag: step challenge (mitt pass) 70 min kondition, inkl nedvarvning och lång stretch
Onsdag: Afropowerdance (lite lugnt då jag hade förkylningskänningar) 60 min kondition, inkl kort nedvarvning/stretch
Torsdag: step basic (fick vikariera på lunchpasset) 60 min inkl nedvarvning, kort styrkedel och stretch
Fredag och lördag: vilodagar så att kroppen fick återhämta sig ordentligt. Lite pulka/bobåkning med J i den härliga snön lördag em bara.
Söndag: distanslöpning, 7,4 k i 5:42 tempo. Meningen var ett lugnt pass men farten blev ännu lägre av snön som både piskade mig i ansiktet delvis och som jag fick pulsa igenom emellanåt. Men kändes bra, drog upp farten på slutet och kroppen svarade bra trots dåligt med löpning och en mild förkylning som jag ändå tränade mig igenom delvis.
Jag hade naturligtvis inte tränat om jag varit sjuk på riktigt, men jag känner min kropp och är bra på att bedöma vad jag kan och inte kan göra. Nu låg jag så där på gränsen och hade jag inte haft pass skulle jag valt att vila flera dagar, men som instruktör så balanserar man ofta på gränsen. Är jag inte för dålig så är det mer besvär att jaga vikarie och hålla på att trassla. Men som sagt är jag riktigt sjuk lejer jag förstås bort passen också, jag äventyrar inte min hälsa.
Det känns lite konstigt att registrera så många pass på en vecka jag inte varit helt på topp, men det var ju för att jag fick hoppa in på torsdagen också. Måndagslöpningen hade jag ännu inte känt något i halsen och då var jag verkligen sugen på att springa eftersom jag vilat min stela sena lite inför söndagens Afro på conventet och inte sprungit på en vecka. Nu behöver jag få in någon typ av fartpass, antingen intervaller, fartlek eller snabbdistans men det känns lite lurigt att försöka springa fort i det här väglaget. I dag är det även svinkallt ute, men eftersom det inte blåser som det gjorde i går så ska det nog funka att springa ändå, men jag tror att jag kanske ska baka pepparkakor i eftermiddag i stället. Jag gjorde degen i lördags och vet inte när jag ska hinna baka annars. Förmiddagen i dag tillbringade jag hos frisören så därför kom jag inte ut på någon runda då, annars springer jag ju gärna på förmiddagen. Men när jag kom ut från frisören var klockan en stund efter 9 och då var jag tvungen att skynda mig hemåt och ta ut hunden G på en härlig promenad i vintersolen. Sedan närmade sig klockan 10 och jag var förstås hungrig och då var springtillfället borta för den här förmiddagen.
Annars har jag passat på att börja baka och pyssla inför. I fredags blev det saffransbullar. Jag gör inte lussekatter, för jag tycker inte det är lika gott, utan som vanliga bullar fast med saffran i. Inga russin heller för det är det värsta jag vet med mjuka, blöta, slemmiga russin i en god bulle. I år hade jag hasselnötsmassa och lite riven mörk choklad blandat med smör som fyllning. Det blev mycket gott, fast jag föredrar nog mina vanliga med mandelmassa i stället. I lördags bakade jag saffransbiscotti. Ett måste i mina jular sedan flera år tillbaka, så goda. I år fick den hackade mandeln i dem sällskap av mörk choklad. Och så gjorde jag som sagt pepparkaksdegen som nu behöver bakas. Lördagskvällen avslutades sedan med hemgjord pizza som ju också är en form av bakning, med mycket gott resultat.
Dags att börja med julgodiset också, men allra först måste jag bestämma vad jag ska göra i år. Chokladlakritskolorna som jag gjorde för första gången förra året är självskrivna - så goda! Att jag ska göra några sorters chokladtryfflar är också självklart, men vilka smaker? Det får jag klura lite på, och så kolla med syster vilka hon gör. Genom att göra olika sorter så kan vi få dubbelt så många goda smakvarianter att smaska på. :D
I går blev det en snabb tur till Plantagen för att köpa lite fina julblommor att pynta med till adventsmyset, men jag insåg senare att jag missade både amaryllis och hyacint så det får bli en kompletteringsrunda snart. Åtminstoner hyacint måste jag ha så att det doftar riktig jul. Hyacint och grandoft... Det är jul! Stjärnor och ljusstakar är på plats, kanske får jag upp julgardinerna i dag. Jag har visserligen inte tvättat fönstrena men i den här kylan tror jag att det får vara. Kanske torkar av insidan bara och sedan får det bli ordentlig fönstertvätt till våren i stället. Ute ligger ett tjockt snötäcke och gnistrar vitt och vackert, julstämningen är redan här. Vi har till och med börjat tänka på julklappar - REDAN! ;)
Då återstår bara att bestämma om eftermiddagen ska bjuda på löpning eller pepparkaksbak. Det lutar åt pepparkakor. Dessutom måste jag träna in nya Afropowerdance-koreografin som jag fick i onsdags och förbereda mig inför morgondagens adventsstep då vi blir tre instruktörer som teamar, alltid kul.
Måndag: lugn distanslöpning, återhämtning efter söndagens pass. 8,3 k i 5:37 tempo
Tisdag: step challenge (mitt pass) 70 min kondition, inkl nedvarvning och lång stretch
Onsdag: Afropowerdance (lite lugnt då jag hade förkylningskänningar) 60 min kondition, inkl kort nedvarvning/stretch
Torsdag: step basic (fick vikariera på lunchpasset) 60 min inkl nedvarvning, kort styrkedel och stretch
Fredag och lördag: vilodagar så att kroppen fick återhämta sig ordentligt. Lite pulka/bobåkning med J i den härliga snön lördag em bara.
Söndag: distanslöpning, 7,4 k i 5:42 tempo. Meningen var ett lugnt pass men farten blev ännu lägre av snön som både piskade mig i ansiktet delvis och som jag fick pulsa igenom emellanåt. Men kändes bra, drog upp farten på slutet och kroppen svarade bra trots dåligt med löpning och en mild förkylning som jag ändå tränade mig igenom delvis.
Jag hade naturligtvis inte tränat om jag varit sjuk på riktigt, men jag känner min kropp och är bra på att bedöma vad jag kan och inte kan göra. Nu låg jag så där på gränsen och hade jag inte haft pass skulle jag valt att vila flera dagar, men som instruktör så balanserar man ofta på gränsen. Är jag inte för dålig så är det mer besvär att jaga vikarie och hålla på att trassla. Men som sagt är jag riktigt sjuk lejer jag förstås bort passen också, jag äventyrar inte min hälsa.
Det känns lite konstigt att registrera så många pass på en vecka jag inte varit helt på topp, men det var ju för att jag fick hoppa in på torsdagen också. Måndagslöpningen hade jag ännu inte känt något i halsen och då var jag verkligen sugen på att springa eftersom jag vilat min stela sena lite inför söndagens Afro på conventet och inte sprungit på en vecka. Nu behöver jag få in någon typ av fartpass, antingen intervaller, fartlek eller snabbdistans men det känns lite lurigt att försöka springa fort i det här väglaget. I dag är det även svinkallt ute, men eftersom det inte blåser som det gjorde i går så ska det nog funka att springa ändå, men jag tror att jag kanske ska baka pepparkakor i eftermiddag i stället. Jag gjorde degen i lördags och vet inte när jag ska hinna baka annars. Förmiddagen i dag tillbringade jag hos frisören så därför kom jag inte ut på någon runda då, annars springer jag ju gärna på förmiddagen. Men när jag kom ut från frisören var klockan en stund efter 9 och då var jag tvungen att skynda mig hemåt och ta ut hunden G på en härlig promenad i vintersolen. Sedan närmade sig klockan 10 och jag var förstås hungrig och då var springtillfället borta för den här förmiddagen.
Annars har jag passat på att börja baka och pyssla inför. I fredags blev det saffransbullar. Jag gör inte lussekatter, för jag tycker inte det är lika gott, utan som vanliga bullar fast med saffran i. Inga russin heller för det är det värsta jag vet med mjuka, blöta, slemmiga russin i en god bulle. I år hade jag hasselnötsmassa och lite riven mörk choklad blandat med smör som fyllning. Det blev mycket gott, fast jag föredrar nog mina vanliga med mandelmassa i stället. I lördags bakade jag saffransbiscotti. Ett måste i mina jular sedan flera år tillbaka, så goda. I år fick den hackade mandeln i dem sällskap av mörk choklad. Och så gjorde jag som sagt pepparkaksdegen som nu behöver bakas. Lördagskvällen avslutades sedan med hemgjord pizza som ju också är en form av bakning, med mycket gott resultat.
Dags att börja med julgodiset också, men allra först måste jag bestämma vad jag ska göra i år. Chokladlakritskolorna som jag gjorde för första gången förra året är självskrivna - så goda! Att jag ska göra några sorters chokladtryfflar är också självklart, men vilka smaker? Det får jag klura lite på, och så kolla med syster vilka hon gör. Genom att göra olika sorter så kan vi få dubbelt så många goda smakvarianter att smaska på. :D
I går blev det en snabb tur till Plantagen för att köpa lite fina julblommor att pynta med till adventsmyset, men jag insåg senare att jag missade både amaryllis och hyacint så det får bli en kompletteringsrunda snart. Åtminstoner hyacint måste jag ha så att det doftar riktig jul. Hyacint och grandoft... Det är jul! Stjärnor och ljusstakar är på plats, kanske får jag upp julgardinerna i dag. Jag har visserligen inte tvättat fönstrena men i den här kylan tror jag att det får vara. Kanske torkar av insidan bara och sedan får det bli ordentlig fönstertvätt till våren i stället. Ute ligger ett tjockt snötäcke och gnistrar vitt och vackert, julstämningen är redan här. Vi har till och med börjat tänka på julklappar - REDAN! ;)
Då återstår bara att bestämma om eftermiddagen ska bjuda på löpning eller pepparkaksbak. Det lutar åt pepparkakor. Dessutom måste jag träna in nya Afropowerdance-koreografin som jag fick i onsdags och förbereda mig inför morgondagens adventsstep då vi blir tre instruktörer som teamar, alltid kul.
måndag 22 november 2010
snölöpning och instructor's high
Sitter här, mätt i magen efter risgrynsgröt, en halv avocado och två clementiner som var dagens lunch. J trippade upp och kräktes vid midnatt så hon fick förstås vara hemma i dag. Magen verkar lugn i dag, tack och lov, och hon önskade gröt till lunch - inte mig emot. Risgrynsgröt (jag fuskar med köpt "korv", så smidigt att ha i kylen) som jag förstärker med lite vetegroddar och havrekli, kanel och mörk sirap, mums!
Svetten från förmiddagens löprunda har torkat in, men jag borde nog ändå släpa mig till duschen snart. Min första riktigt löpning i snö och jag gillade det. Något långsammare än vanligt (egentligen ingen vikt vid tiden i dag eftersom det skulle vara en lugnare återhämtningsrunda, bara ett konstaterande), inte konstigt att man rör sig lite långsammare i snö och kyla. Mjukt motstånd i underlaget men skönt att springa på. Jag var lite orolig för att det skulle vara halt och svårsprunget eftersom jag inte tog mina slip stoppers men det gick bra. Försökte springa med ganska korta steg och landa under kroppen och inte framför och vara lätt på fötterna.
Det var skönt att springa igen, hade inte sprungit sedan förra måndagens långpass på 17 km. Då var vädret betydligt sämre än i dag, stora blaffiga snöblandade regndroppar som ibland blev rent regn och ibland nästan snö men som blev ett blött, klafsigt, slirigt slask på marken att springa i. Rundan gick ändå ganska bra även om det var tungsprunget och segt. Jag var dränkt som en katt när jag klev in genom dörren hemma igen, men inte kall och då gör det inget att vara blöt. Jag svettas ju ändå så lite extra väta utifrån gör inte så stor skillnad. Efteråt blev jag dock lite stel i senan på insidan av fotleden och den smärtade emellanåt. Inget allvarligt, lite irriterad och överansträngd bara, jag har kunnat köra mina klasser som vanligt (step och bodybalance i tisdags och Afro i onsdags), men ville inte riskera att göra senan värre genom att springa igen inför helgens convent, anordnat av Mälardalens gymnastikförening, på vår anläggning där jag skulle instruera Afropowerdance.
Wow, vilken kick det var! Drygt 60 deltagare på mitt pass som alla gav järnet, dansade och hade kul, gav mig otroligt mycket energi. Jag har fortfarande kvar lite pirr av det "instructor's high" jag fick. Vilken upplevelse! Flera av deltagarna kom fram efteråt och tackade mig och berättade hur kul de tyckte passet var och jag är bara så otroligt TACKSAM för det var ju DELTAGARNA som gjorde det så underbart. Den energi och glädje de gav gjorde att vi kunde skapa MAGI tillsammans. Tänk om jag kunde få chansen att instruera mer på convent... Det behöver inte vara de stora, jag menar inte Nike som är världens bästa (i alla fall i Sverige!) men i den här storleken, gymnastikföreningar, mindre anläggningar som vill ha inspirationspass. Undra hur jag ska kunna uppnå det? Jag vet att jag är duktig. Jag är en bra instruktör även om jag förstås inte är fullärd eller perfekt på något sätt. Det går alltid att fortsätta utvecklas och jag vill bli bättre hela tiden, växa, förfina detaljer. Men jag ÄR bra. Jag har mycket att ge. Frågan är bara hur jag ska kunna hitta ett sätt att göra det.
Och i helgen började äntligen Vinterstudion igen! Helskön underhållning, maxade sportresultat som också är underbar underhållning. Popsen är grym i rutan som alltid. Extra roligt är det förstås med så fina resultat som den här helgen bjöd på. Världscuppremiär i längdåkning i Gällivare med individuella lopp för damer och herrar på lördagen och stafett på söndagen. Charlotta Kalla tvåa, Marcus Hellner etta och Daniel Richardsson trea följdes upp av en andraplats i damernas stafett och förstaplats i herrarnas! Härligt!
Nu ska jag nog gå ner och duscha!
Svetten från förmiddagens löprunda har torkat in, men jag borde nog ändå släpa mig till duschen snart. Min första riktigt löpning i snö och jag gillade det. Något långsammare än vanligt (egentligen ingen vikt vid tiden i dag eftersom det skulle vara en lugnare återhämtningsrunda, bara ett konstaterande), inte konstigt att man rör sig lite långsammare i snö och kyla. Mjukt motstånd i underlaget men skönt att springa på. Jag var lite orolig för att det skulle vara halt och svårsprunget eftersom jag inte tog mina slip stoppers men det gick bra. Försökte springa med ganska korta steg och landa under kroppen och inte framför och vara lätt på fötterna.
Det var skönt att springa igen, hade inte sprungit sedan förra måndagens långpass på 17 km. Då var vädret betydligt sämre än i dag, stora blaffiga snöblandade regndroppar som ibland blev rent regn och ibland nästan snö men som blev ett blött, klafsigt, slirigt slask på marken att springa i. Rundan gick ändå ganska bra även om det var tungsprunget och segt. Jag var dränkt som en katt när jag klev in genom dörren hemma igen, men inte kall och då gör det inget att vara blöt. Jag svettas ju ändå så lite extra väta utifrån gör inte så stor skillnad. Efteråt blev jag dock lite stel i senan på insidan av fotleden och den smärtade emellanåt. Inget allvarligt, lite irriterad och överansträngd bara, jag har kunnat köra mina klasser som vanligt (step och bodybalance i tisdags och Afro i onsdags), men ville inte riskera att göra senan värre genom att springa igen inför helgens convent, anordnat av Mälardalens gymnastikförening, på vår anläggning där jag skulle instruera Afropowerdance.
Wow, vilken kick det var! Drygt 60 deltagare på mitt pass som alla gav järnet, dansade och hade kul, gav mig otroligt mycket energi. Jag har fortfarande kvar lite pirr av det "instructor's high" jag fick. Vilken upplevelse! Flera av deltagarna kom fram efteråt och tackade mig och berättade hur kul de tyckte passet var och jag är bara så otroligt TACKSAM för det var ju DELTAGARNA som gjorde det så underbart. Den energi och glädje de gav gjorde att vi kunde skapa MAGI tillsammans. Tänk om jag kunde få chansen att instruera mer på convent... Det behöver inte vara de stora, jag menar inte Nike som är världens bästa (i alla fall i Sverige!) men i den här storleken, gymnastikföreningar, mindre anläggningar som vill ha inspirationspass. Undra hur jag ska kunna uppnå det? Jag vet att jag är duktig. Jag är en bra instruktör även om jag förstås inte är fullärd eller perfekt på något sätt. Det går alltid att fortsätta utvecklas och jag vill bli bättre hela tiden, växa, förfina detaljer. Men jag ÄR bra. Jag har mycket att ge. Frågan är bara hur jag ska kunna hitta ett sätt att göra det.
Och i helgen började äntligen Vinterstudion igen! Helskön underhållning, maxade sportresultat som också är underbar underhållning. Popsen är grym i rutan som alltid. Extra roligt är det förstås med så fina resultat som den här helgen bjöd på. Världscuppremiär i längdåkning i Gällivare med individuella lopp för damer och herrar på lördagen och stafett på söndagen. Charlotta Kalla tvåa, Marcus Hellner etta och Daniel Richardsson trea följdes upp av en andraplats i damernas stafett och förstaplats i herrarnas! Härligt!
Nu ska jag nog gå ner och duscha!
lördag 13 november 2010
livsbalans
Det blev varken löpning eller middagsgäster i går. Regn och snöslask och ett väglag som knappt gick att ta sig fram i - jag fick till och med inse att det inte gick att cykla att handla som jag alltid gör annars. Därför blev det i stället en himla massa bilåkande, som startade med att jag fick följa med M och hämta bilen som varit inlämnad på service och byte av gasspjäll. Sedan åkte jag fram och tillbaks genom både Hallsberg och Kumla flera gånger kändes det som, ta ut pengar, köpa ägg, hämta cykel, till kyrkogården för att tända ljus och slutligen handla. I ett grått, mörkt, smutsigt och slaskigt november var jag sedan på riktigt dåligt humör utan att egentligen veta varför. Mitt nya jag tänkte bota det med en löprunda innan jag skulle vara tvungen att hämta M på jobbet. Jag hann inte av två anledningar.
Först ringde B och bjöd in oss på tacos och Idolkväll och sen var M klar på jobbet en timme tidigare. Genast på bättre humör även utan att springa. :)
I dag har jag däremot att sprungit och det känns gott i nu tunga ben. 11,4 km gick på nästan exakt en timme. Jämfört med de som varit riktiga löpare längre än ett halvår så är mitt tempo inget att skryta med, men för att vara jag är jag grymt nöjd och har gjort stora framsteg. Den enda som det är värt att jämföra med är ju mig själv och då var jag verkligen grym i dag. Började i vanligt tempo men lade in en snabbare del i mitten. Först 3,2 km i 5:06 tempo och sedan 2,2 i 4:53 tempo innan jag lugnade ner mig lite till 5:24 tempo ett par km och avslutade med 1,5 i 5:54. Så klart var det jobbigt, men jag kände mig stark och nöjd, ännu mer efteråt förstås.
Nu har kvällen avslutats med fin köttbit, klyftpotatis med rostade rotsaker, gräddsås, grönsaker och rött vin och så salt lakrits och mörk choklad framför filmen "Underbar och älskad av alla" för att väga upp all träning och hälsosamt leverne. ;) Balans är viktigt i livet!
Först ringde B och bjöd in oss på tacos och Idolkväll och sen var M klar på jobbet en timme tidigare. Genast på bättre humör även utan att springa. :)
I dag har jag däremot att sprungit och det känns gott i nu tunga ben. 11,4 km gick på nästan exakt en timme. Jämfört med de som varit riktiga löpare längre än ett halvår så är mitt tempo inget att skryta med, men för att vara jag är jag grymt nöjd och har gjort stora framsteg. Den enda som det är värt att jämföra med är ju mig själv och då var jag verkligen grym i dag. Började i vanligt tempo men lade in en snabbare del i mitten. Först 3,2 km i 5:06 tempo och sedan 2,2 i 4:53 tempo innan jag lugnade ner mig lite till 5:24 tempo ett par km och avslutade med 1,5 i 5:54. Så klart var det jobbigt, men jag kände mig stark och nöjd, ännu mer efteråt förstås.
Nu har kvällen avslutats med fin köttbit, klyftpotatis med rostade rotsaker, gräddsås, grönsaker och rött vin och så salt lakrits och mörk choklad framför filmen "Underbar och älskad av alla" för att väga upp all träning och hälsosamt leverne. ;) Balans är viktigt i livet!
torsdag 11 november 2010
alternativa intervaller
Försökte simma intervaller i dag, i stället för att bara plaska fram och tillbaka under tiden som dottern har simskola. Jag kan bara ett simsätt, bröstsim, och har nog rätt dålig teknik på det också. Simmar hellre än bra och allra helst under ytan, och annars tycker jag mest om att hoppa omkring och dyka och leka i vattnet. Men variation i träningen är bra och simning är bra träning, även om man suger på det. Det går dock bättre om man gör det några gånger.
I alla fall försökte jag dra upp tempot så mycket jag kunde med min dåliga bröstsimsteknik, i 2x25 m och sedan lugnare lika långt. Toktrött toksnabbt! :) Det är dessutom svårt att andas (läs flämta) ordentligt när lungorna är i vatten. Körde några stycken på känn, sedan blev det lite mer fartleksinpirerat och på slutet mest lugnt - man måste ju jogga ned, även om man simmar.
Kolsvart ute när jag och dotter cyklade hemåt, tur att det finns cykelbanor och lugna smågator för man känner sig ganska utsatt på cykel på knöggliga halkiga gator, och inte säker på att synas trots cykellyse. Jag blir alltid seg efter att ha badat, inomhus alltså, det är något med klorlukten och hela badhusmiljön, ovanan vid träningsformen gör sitt till plus förstås lilltjejen förtjusning i att basta även om det blev ett ovanligt kort besök där inne i dag. Efter en stunds degande vid datorn dags för mat men tvungen att laga den själv först. Gult klibbigt ris (inte ett dugg GI, jag vet!) och laxgryta med kokosmjölk och cashewnötter. Mycket gott!
Veckans träning så här långt
Måndag: nästan vilodag, ca 15 min enkla styrkeövningar hemma utan redskap; benböj, både på två och ett ben; armhävningar; yogapositionen bågen; plankan; sidoplanka med rotation; liggande höftlyft som tränar baksida lår - tror det var allt
Tisdag: min stepklass, 70 min ren kondition + stretching (höll på att inte ta mig dit i ymnigt snöfall, avstängda vägar och trafikstockningar men var till slut på bara en minut sen när jag startade klassen)
Onsdag: min Afropowerdanceklass, 60 min härlig rörelseglädje och frigörande energigivande dans
Torsdag: simning med intervaller
I morgon måste jag springa igen tror jag, men har inte bestämt vad. Borde kanske vara långpass men det känns dumt att vara ute och springa i 1,5-2 timmar när M är hemma och sen åker till jobbet för att vara borta till efter 19. Dessutom vet jag fortfarande inte om vi ska bjuda C och A på middag i morgon kväll (och dricka alldeles för mycket vin som sist..) och då har jag en del att förbereda också men eftersom de inte hört av sig än antar jag att vi siktar på ett datum längre fram i stället. Vanligt distanspass eller snabbdistans kanske och så sparar jag långpasset till lördag (om det inte blir middag med alldeles för mycket vin för då blir lördag vilodag med bara härlig promenad i vinter/höstvädret vad det nu är då) eller söndag.
Nu har jag skrivit ett alldeles för långt inlägg som ingen orkar läsa igen.
I alla fall försökte jag dra upp tempot så mycket jag kunde med min dåliga bröstsimsteknik, i 2x25 m och sedan lugnare lika långt. Toktrött toksnabbt! :) Det är dessutom svårt att andas (läs flämta) ordentligt när lungorna är i vatten. Körde några stycken på känn, sedan blev det lite mer fartleksinpirerat och på slutet mest lugnt - man måste ju jogga ned, även om man simmar.
Kolsvart ute när jag och dotter cyklade hemåt, tur att det finns cykelbanor och lugna smågator för man känner sig ganska utsatt på cykel på knöggliga halkiga gator, och inte säker på att synas trots cykellyse. Jag blir alltid seg efter att ha badat, inomhus alltså, det är något med klorlukten och hela badhusmiljön, ovanan vid träningsformen gör sitt till plus förstås lilltjejen förtjusning i att basta även om det blev ett ovanligt kort besök där inne i dag. Efter en stunds degande vid datorn dags för mat men tvungen att laga den själv först. Gult klibbigt ris (inte ett dugg GI, jag vet!) och laxgryta med kokosmjölk och cashewnötter. Mycket gott!
Veckans träning så här långt
Måndag: nästan vilodag, ca 15 min enkla styrkeövningar hemma utan redskap; benböj, både på två och ett ben; armhävningar; yogapositionen bågen; plankan; sidoplanka med rotation; liggande höftlyft som tränar baksida lår - tror det var allt
Tisdag: min stepklass, 70 min ren kondition + stretching (höll på att inte ta mig dit i ymnigt snöfall, avstängda vägar och trafikstockningar men var till slut på bara en minut sen när jag startade klassen)
Onsdag: min Afropowerdanceklass, 60 min härlig rörelseglädje och frigörande energigivande dans
Torsdag: simning med intervaller
I morgon måste jag springa igen tror jag, men har inte bestämt vad. Borde kanske vara långpass men det känns dumt att vara ute och springa i 1,5-2 timmar när M är hemma och sen åker till jobbet för att vara borta till efter 19. Dessutom vet jag fortfarande inte om vi ska bjuda C och A på middag i morgon kväll (och dricka alldeles för mycket vin som sist..) och då har jag en del att förbereda också men eftersom de inte hört av sig än antar jag att vi siktar på ett datum längre fram i stället. Vanligt distanspass eller snabbdistans kanske och så sparar jag långpasset till lördag (om det inte blir middag med alldeles för mycket vin för då blir lördag vilodag med bara härlig promenad i vinter/höstvädret vad det nu är då) eller söndag.
Nu har jag skrivit ett alldeles för långt inlägg som ingen orkar läsa igen.
måndag 8 november 2010
inte en till...
Det här med att blogga, det gick så där. Gör ett nytt försök, ett tag. Så får vi se sen. Kanske blir det lättare att blogga mer om jag lär mig att skriva lite kortare, lite snabbare inlägg. I alla fall så har det gått nästan sex månader sedan förra inlägget, vad hände liksom.
Eftersom det gått så lång tid vore det näst intill fånigt att försöka göra en uppdatering av vad som hänt. Det som är av vikt lär komma fram ändå. Två punkter sammanfattar jag ändå; jag är fortfarande arbetslös/arbetssökande/mellan jobb eller vad man nu vill kalla det; jag har börjat springa - på riktigt! Den första punkten är inte speciellt intressant, jag letar än så länge, det går inte så bra - än så länge. Den andra punkten är säkert inte heller intressant, för någon annan än mig, men själv tycker jag den är desto intressantare.
Risken är att detta nu blir en tränings/löparblogg, och sådana finns det egentligen alldeles för många av redan. Och om det mot förmodan dyker upp någon som läser det här tänker de säkert "inte en till".. Men jag antar att jag ändå mest skriver för mig själv så det spelar nog inte så stor roll.
Vad menar jag då med att jag börjat springa på riktigt? Blivit löpare. Två saker, men den viktigaste är rent mental. Jag känner mig som en löpare, ser mig själv som en löpare, det vill säga, en som springer, på riktigt. Inte bara joggar lite någon gång ibland utan springer, löptränar. Den andra saken har egentligen också med inställningen att göra och är således mental, men blir i förlängningen mer praktisk och konkret och handlar om vad jag faktiskt gör, vilket är löptränar. Ganska mycket för att vara jag och i november, väldigt mycket för att vara jag och det har vid flera tillfällen varit minusgrader ute, och jättemycket för att vara jag och med tanke på att inomhussäsongen med de pass jag leder som gruppträningsinstruktör har varit i gång länge. Dessutom springer jag både fort och långt, fast kanske inte samtidigt, och tränar olika typer av pass, olika distanser, olika intensitet, intervaller av olika slag osv. Jag har köpt en löparklocka, en garmin 305, som är min nya kompis som jag tränar tillsammans med. G är en toppenkompis som alltid ställer upp och följer med ut, och så håller han reda på hur fort och långt jag sprungit, och vilken puls jag haft, var jag sprungit etcetera. Skulle jag springa vilse kan han hjälpa mig att hitta hem också. Det finns förstås massor av funktioner i klockan som jag inte upptäckt/provat ännu, och som jag kanske aldrig kommer att behöva, men kul är det i alla fall. Mest använder jag den till att mäta hur långt jag springer och hur länge, och sedan är det lite kul att se hur pulsen legat och kanske så småningom jämföra om det är skillnad på de olika passen jag springer.
När jag väl kommer i gång kan jag skriva nästan hur långt som helst, kanske det som fått mig att undvika bloggandet så länge. Men nu får det ändå räcka för den här gången, för tiden går och magen knorrar, lasagnen som är tänkt att bli kvällens middag, lagar sig inte av sig själv. Dags att sätta fart! En dag kanske jag blir lika bra på att skriva korta och kärnfulla inlägg som Menmia!, min nya bloggidol.
Måste bara avsluta med att ge ett exempel på hur jag numera faktiskt springer på riktigt. För de som har varit löpare "alltid" och i princip sover med löpartights på och skorna under kudden är det nog inte det minsta imponerande, men för mig är det stort och visar på förändringen. I går kom vi hem från en helg i Trollhättan, där vi firat underbara lilla A, min brorsdotter, som I DAG fyller 1 år. Klockan var ca 17:30, det var kolsvart ute, och flera minusgrader. Efter en kort stunds laddning vid datorn drog jag på mig löparutrustning, tog min kompis G och programmerade in korta intervaller. 10 x 200 m, 30 sekunders vila emellan, och så gav jag mig ut. Och inte nog med att jag verkligen tog mig ut i kylan och mörkret (ja, jag hade reflexväst), och inte nog med att jag sprang intervaller (fast korta är mycket enklare än långa, helt klart), jag TYCKTE DET VAR SKÖNT!
Eftersom det gått så lång tid vore det näst intill fånigt att försöka göra en uppdatering av vad som hänt. Det som är av vikt lär komma fram ändå. Två punkter sammanfattar jag ändå; jag är fortfarande arbetslös/arbetssökande/mellan jobb eller vad man nu vill kalla det; jag har börjat springa - på riktigt! Den första punkten är inte speciellt intressant, jag letar än så länge, det går inte så bra - än så länge. Den andra punkten är säkert inte heller intressant, för någon annan än mig, men själv tycker jag den är desto intressantare.
Risken är att detta nu blir en tränings/löparblogg, och sådana finns det egentligen alldeles för många av redan. Och om det mot förmodan dyker upp någon som läser det här tänker de säkert "inte en till".. Men jag antar att jag ändå mest skriver för mig själv så det spelar nog inte så stor roll.
Vad menar jag då med att jag börjat springa på riktigt? Blivit löpare. Två saker, men den viktigaste är rent mental. Jag känner mig som en löpare, ser mig själv som en löpare, det vill säga, en som springer, på riktigt. Inte bara joggar lite någon gång ibland utan springer, löptränar. Den andra saken har egentligen också med inställningen att göra och är således mental, men blir i förlängningen mer praktisk och konkret och handlar om vad jag faktiskt gör, vilket är löptränar. Ganska mycket för att vara jag och i november, väldigt mycket för att vara jag och det har vid flera tillfällen varit minusgrader ute, och jättemycket för att vara jag och med tanke på att inomhussäsongen med de pass jag leder som gruppträningsinstruktör har varit i gång länge. Dessutom springer jag både fort och långt, fast kanske inte samtidigt, och tränar olika typer av pass, olika distanser, olika intensitet, intervaller av olika slag osv. Jag har köpt en löparklocka, en garmin 305, som är min nya kompis som jag tränar tillsammans med. G är en toppenkompis som alltid ställer upp och följer med ut, och så håller han reda på hur fort och långt jag sprungit, och vilken puls jag haft, var jag sprungit etcetera. Skulle jag springa vilse kan han hjälpa mig att hitta hem också. Det finns förstås massor av funktioner i klockan som jag inte upptäckt/provat ännu, och som jag kanske aldrig kommer att behöva, men kul är det i alla fall. Mest använder jag den till att mäta hur långt jag springer och hur länge, och sedan är det lite kul att se hur pulsen legat och kanske så småningom jämföra om det är skillnad på de olika passen jag springer.
När jag väl kommer i gång kan jag skriva nästan hur långt som helst, kanske det som fått mig att undvika bloggandet så länge. Men nu får det ändå räcka för den här gången, för tiden går och magen knorrar, lasagnen som är tänkt att bli kvällens middag, lagar sig inte av sig själv. Dags att sätta fart! En dag kanske jag blir lika bra på att skriva korta och kärnfulla inlägg som Menmia!, min nya bloggidol.
Måste bara avsluta med att ge ett exempel på hur jag numera faktiskt springer på riktigt. För de som har varit löpare "alltid" och i princip sover med löpartights på och skorna under kudden är det nog inte det minsta imponerande, men för mig är det stort och visar på förändringen. I går kom vi hem från en helg i Trollhättan, där vi firat underbara lilla A, min brorsdotter, som I DAG fyller 1 år. Klockan var ca 17:30, det var kolsvart ute, och flera minusgrader. Efter en kort stunds laddning vid datorn drog jag på mig löparutrustning, tog min kompis G och programmerade in korta intervaller. 10 x 200 m, 30 sekunders vila emellan, och så gav jag mig ut. Och inte nog med att jag verkligen tog mig ut i kylan och mörkret (ja, jag hade reflexväst), och inte nog med att jag sprang intervaller (fast korta är mycket enklare än långa, helt klart), jag TYCKTE DET VAR SKÖNT!
onsdag 26 maj 2010
morotsbröd
Vad fort tiden går. Jag tänkte att om det är någon gång jag skulle ha tid att blogga så är det väl nu, när jag är "mellan jobb" men då kanske man inte ska vara så bra på att fylla tiden med annat... Dagarna går, och de går FORT. Vad gör jag då? Söker en del jobb förstås, det blir en hel del bakning, både matbröd och kaffebröd, träning (har äntligen kommit i gång med löpningen för i år) och så grejar jag i trädgården när jag för en gångs skull har tid, när det är väder för det. Hunden hinner få lite fler/längre promenader och så tar det förstås tid att laga mat två gånger om dagen, även om jag försöker göra ganska enkla snabba saker till lunch till mig och J. Förra veckan åkte jag och J till min bror, hans fru och deras ljuvliga lilla A som är sex månader, ett par dagar och mös och hjälpte dem lite.
I måndags stannade jag och J på vägen hem från dagis och plockade en bukett med liljekonvaljer som nu står och doftar på köksbordet. Det är vardagslyx - både att ha buketten och dess ljuvliga doft och att ha tiden att stanna i försommarsolen och plocka buketten. Visst var vi lite hungriga, jag och dottern, vi brukar ju vara det, men ändå, vi hade tiden, inga klockslag att passa. Härligt!
I går regnade det nästan hela dagen. Jag hade faktiskt tur, för trots att marken var blöt efter ihärdigt regnande hela natten var det bara småstänk i luften när J och jag cyklade till dagis, och när jag sedan tog promenaden med hunden. När jag hämtade J efter hennes tre timmar var det gråare och mer dropp i luften men ändå inte så farligt, men sedan kom det i gång ordentligt och efter det var det stadigt regn resten av dagen, som en blöt mur av rinnande vatten. Därför blev det en bakdag. Morotsbröd och en ny variant av kladdkaka som var riktigt bra. Morotsbrödet var ett recept jag hittade i min älskade mammas gamla receptpärm, både snabbt, enkelt och mycket gott. Min vana trogen improviserade jag en aning, men originalreceptet kommer här:
Morotsbröd
25 g jäst
3 dl vatten
3 dl rivna morötter
2 msk olja
1 tsk salt
2 dl havrekli
ca 7 dl vetemjöl special
Blanda deg som vanligt, jäs 30 min
Gör en limpa, jäs
200-225 grader, 30 min
Instruktionerna är lite knapphändiga men med lite vana av att baka bröd så räcker de. Hur jag improviserade? Jag lade till ett par msk av min rågsurdeg för extra jäskraft och smak. Eftersom jag använde kallt vatten fick degen jäsa lite längre, jag tittade mer på degen än på klockan och den reste sig fint, men som sagt lite långsammare. Jag hade ingen havrekli hemma därför tog jag 1 dl vetekli och 1 dl havregryn i stället. Som vetemjöl special använde jag specialmjölet manitoba cream som jag nyss upptäckt och har fått för mig är bra och jag bytte ut någon dl av mjölet mot fullkornsdinkel. Brödet fick nog vara i ugnen något längre än 30 min och kunde faktiskt ha fått några minuter till, men det blev saftigt och gott. Jag kommer definitivt göra om det, kanske improvisera lite mer och se vad det blir.
Kladdkakan kom ur senaste numret av mattidningen Laga lätt och var fantastiskt god så den kommer jag definitivt göra igen. Jag hoppade över hallongrädden som rekommenderades till eftersom de flesta i familjen inte skulle ha uppskattat det lika mycket som den vaniljglass som det blev i stället. Men i dag när min syster och lilla X kommer på lunch kanske det blir lite hallongrädde till kladdkakan som efterrätt.
På tal om att tiden går fort är det nu dags för mig att springa ut och hänga en maskin tvätt och plocka rabarber till rabarberkycklingen som jag ska bjuda syster på och börja förbereda lunchen innan det är dags att hämta J. Med lite tur går det inte lika lång tid till nästa blogginlägg. Förresten, onsdag nästa vecka ska jag på en jobbintervju, mer om det senare.
I måndags stannade jag och J på vägen hem från dagis och plockade en bukett med liljekonvaljer som nu står och doftar på köksbordet. Det är vardagslyx - både att ha buketten och dess ljuvliga doft och att ha tiden att stanna i försommarsolen och plocka buketten. Visst var vi lite hungriga, jag och dottern, vi brukar ju vara det, men ändå, vi hade tiden, inga klockslag att passa. Härligt!
I går regnade det nästan hela dagen. Jag hade faktiskt tur, för trots att marken var blöt efter ihärdigt regnande hela natten var det bara småstänk i luften när J och jag cyklade till dagis, och när jag sedan tog promenaden med hunden. När jag hämtade J efter hennes tre timmar var det gråare och mer dropp i luften men ändå inte så farligt, men sedan kom det i gång ordentligt och efter det var det stadigt regn resten av dagen, som en blöt mur av rinnande vatten. Därför blev det en bakdag. Morotsbröd och en ny variant av kladdkaka som var riktigt bra. Morotsbrödet var ett recept jag hittade i min älskade mammas gamla receptpärm, både snabbt, enkelt och mycket gott. Min vana trogen improviserade jag en aning, men originalreceptet kommer här:
Morotsbröd
25 g jäst
3 dl vatten
3 dl rivna morötter
2 msk olja
1 tsk salt
2 dl havrekli
ca 7 dl vetemjöl special
Blanda deg som vanligt, jäs 30 min
Gör en limpa, jäs
200-225 grader, 30 min
Instruktionerna är lite knapphändiga men med lite vana av att baka bröd så räcker de. Hur jag improviserade? Jag lade till ett par msk av min rågsurdeg för extra jäskraft och smak. Eftersom jag använde kallt vatten fick degen jäsa lite längre, jag tittade mer på degen än på klockan och den reste sig fint, men som sagt lite långsammare. Jag hade ingen havrekli hemma därför tog jag 1 dl vetekli och 1 dl havregryn i stället. Som vetemjöl special använde jag specialmjölet manitoba cream som jag nyss upptäckt och har fått för mig är bra och jag bytte ut någon dl av mjölet mot fullkornsdinkel. Brödet fick nog vara i ugnen något längre än 30 min och kunde faktiskt ha fått några minuter till, men det blev saftigt och gott. Jag kommer definitivt göra om det, kanske improvisera lite mer och se vad det blir.
Kladdkakan kom ur senaste numret av mattidningen Laga lätt och var fantastiskt god så den kommer jag definitivt göra igen. Jag hoppade över hallongrädden som rekommenderades till eftersom de flesta i familjen inte skulle ha uppskattat det lika mycket som den vaniljglass som det blev i stället. Men i dag när min syster och lilla X kommer på lunch kanske det blir lite hallongrädde till kladdkakan som efterrätt.
På tal om att tiden går fort är det nu dags för mig att springa ut och hänga en maskin tvätt och plocka rabarber till rabarberkycklingen som jag ska bjuda syster på och börja förbereda lunchen innan det är dags att hämta J. Med lite tur går det inte lika lång tid till nästa blogginlägg. Förresten, onsdag nästa vecka ska jag på en jobbintervju, mer om det senare.
onsdag 12 maj 2010
vegetarisk lasagne och trädgårdsarbete
Jag måste bara berätta om den vegetariska lasagnen jag gjorde till lunch häromdagen. Inspiration har jag fått från olika håll, men själva receptet är improviserat.
Jag började med att hacka en gul lök och fräsa den i lite rapsolja i en gryta. Samtidigt kokade jag små linser som jag först blötlagt ett par timmar, nästan färdiga.
I lökfräset pressade jag ner två vitlöksklyftor. Tre skalade och grovrivna medelstora morötter åkte också ner där. När det mjuknat lite hällde jag över ett paket krossade tomater och spädde med lite vatten. Kryddade med salt, peppar, en skvätt thailändsk fisksås (för övrigt en helt fantastisk smakförhöjare som kan förbättra det mesta), thai sweet chili sås, balsamvinäger, spiskummin, gurkmeja och en nypa socker. I med linserna som fick koka färdigt här i. Hade en påse med lite strimlad vitkål i kylskåpet så den fick åka i också.
Av med plattan, och när det inte puttrade längre hade jag i två burkar smaksatt keso - grillad paprika. Varva med lasagneplattor i en ugnsfast form. Mozarella uppepå och så in i ugnen en stund tills lasagneplattorna mjuknat och osten smält och fått en härlig gyllene färg. Det var så gott!
I dag har J och jag ätit bakad potatis med en röra av kesella/lätt crème fraiche, strimlad purjo, riven morot och strimlad rökt kalkon, sån smörgåspåläggskalkon, smaksatt med salt och peppar, paprikapulver och dijonsenap, bara en skvätt vardera av olivolja och vitvinsvinäger. Inte tokigt det heller.
Sämre väder i dag, solen var framme i förmiddags men det har blivit mörkare allteftersom under dagen, får se när regnet kommer. I går däremot var det härligt, om än kyligt i skuggan och vinden. Efter lunchen gick J och jag ut i trädgården och grejade, fortsatte vårstäda den och göra fint. Jag tog tag i en av mina två pallkragar som jag skaffade förra året för lite enklare odling för husbehov. Rucola, huvudsallat, squash och salladsärtor var det som gick bäst, lite ötrkryddor försökte jag med, men de kvävdes nog av den vildväxande rucolan bland annat, så det blev inte så mycket med den. Lite vackra luktärter längs en kant blev det också, men det får jag se om det blir i år. Jag insåg att två pallkragar är inte mycket för allt jag vill odla så då får man planera och det känns dumt att "slösa bort" plats på blommor... ;) I går blev det i alla fall bondbönor, rucola, huvudsallat och persilja. Jag ska snart ge mig i kast med den andra också, men det var bondbönorna det var mest bråttom att få i jorden. Jag har dessutom bestämt mig för att så morötter utanför pallkragarna, bredvid min mastodontrabarber. Rabarbern har dessutom vuxit till sig ordentligt så nu är det bara att börja utnyttja den till goda pajer, saft, muffins, chutney eller vad man nu känner för. Syrran kanske kommer över en sväng på fredag och hjälper mig att baka. Det bästa är att hur mycket man än tar kommer det snart nya stjälkar så man kan baka ännu mer.
I dag har jag hittat några nya jobb att söka så jag ska väl ge mig i kast med att fila på ansökningsbrev, lite senare kanske. Och i kväll ska jag instruera Afropowerdance, ett härligt pass, fyllt av energi och rörelseglädje. Vi är två instruktörer som delar på det passet den här terminen och på grund av det, plus att jag har haft ont i ryggen och fått rekommendation att undvika sådana typer av rörelser, mycket framåtböjningar, så var det flera veckor sedan jag ledde ett Afro-pass. Nu är jag riktigt laddad och sugen, det ska verkligen bli kul att få köra i kväll.
I går kväll vad det step och bodybalance, som alltid på tisdagar, även det två riktigt roliga och sköna pass att leda. Jag älskar att vara gruppträningsinstruktör och hoppas att jag alltid kommer kunna hålla på med det! Nu behöver jag ta tag i disken och plocka i ordning lite i köket tror jag.
Jag började med att hacka en gul lök och fräsa den i lite rapsolja i en gryta. Samtidigt kokade jag små linser som jag först blötlagt ett par timmar, nästan färdiga.
I lökfräset pressade jag ner två vitlöksklyftor. Tre skalade och grovrivna medelstora morötter åkte också ner där. När det mjuknat lite hällde jag över ett paket krossade tomater och spädde med lite vatten. Kryddade med salt, peppar, en skvätt thailändsk fisksås (för övrigt en helt fantastisk smakförhöjare som kan förbättra det mesta), thai sweet chili sås, balsamvinäger, spiskummin, gurkmeja och en nypa socker. I med linserna som fick koka färdigt här i. Hade en påse med lite strimlad vitkål i kylskåpet så den fick åka i också.
Av med plattan, och när det inte puttrade längre hade jag i två burkar smaksatt keso - grillad paprika. Varva med lasagneplattor i en ugnsfast form. Mozarella uppepå och så in i ugnen en stund tills lasagneplattorna mjuknat och osten smält och fått en härlig gyllene färg. Det var så gott!
I dag har J och jag ätit bakad potatis med en röra av kesella/lätt crème fraiche, strimlad purjo, riven morot och strimlad rökt kalkon, sån smörgåspåläggskalkon, smaksatt med salt och peppar, paprikapulver och dijonsenap, bara en skvätt vardera av olivolja och vitvinsvinäger. Inte tokigt det heller.
Sämre väder i dag, solen var framme i förmiddags men det har blivit mörkare allteftersom under dagen, får se när regnet kommer. I går däremot var det härligt, om än kyligt i skuggan och vinden. Efter lunchen gick J och jag ut i trädgården och grejade, fortsatte vårstäda den och göra fint. Jag tog tag i en av mina två pallkragar som jag skaffade förra året för lite enklare odling för husbehov. Rucola, huvudsallat, squash och salladsärtor var det som gick bäst, lite ötrkryddor försökte jag med, men de kvävdes nog av den vildväxande rucolan bland annat, så det blev inte så mycket med den. Lite vackra luktärter längs en kant blev det också, men det får jag se om det blir i år. Jag insåg att två pallkragar är inte mycket för allt jag vill odla så då får man planera och det känns dumt att "slösa bort" plats på blommor... ;) I går blev det i alla fall bondbönor, rucola, huvudsallat och persilja. Jag ska snart ge mig i kast med den andra också, men det var bondbönorna det var mest bråttom att få i jorden. Jag har dessutom bestämt mig för att så morötter utanför pallkragarna, bredvid min mastodontrabarber. Rabarbern har dessutom vuxit till sig ordentligt så nu är det bara att börja utnyttja den till goda pajer, saft, muffins, chutney eller vad man nu känner för. Syrran kanske kommer över en sväng på fredag och hjälper mig att baka. Det bästa är att hur mycket man än tar kommer det snart nya stjälkar så man kan baka ännu mer.
I dag har jag hittat några nya jobb att söka så jag ska väl ge mig i kast med att fila på ansökningsbrev, lite senare kanske. Och i kväll ska jag instruera Afropowerdance, ett härligt pass, fyllt av energi och rörelseglädje. Vi är två instruktörer som delar på det passet den här terminen och på grund av det, plus att jag har haft ont i ryggen och fått rekommendation att undvika sådana typer av rörelser, mycket framåtböjningar, så var det flera veckor sedan jag ledde ett Afro-pass. Nu är jag riktigt laddad och sugen, det ska verkligen bli kul att få köra i kväll.
I går kväll vad det step och bodybalance, som alltid på tisdagar, även det två riktigt roliga och sköna pass att leda. Jag älskar att vara gruppträningsinstruktör och hoppas att jag alltid kommer kunna hålla på med det! Nu behöver jag ta tag i disken och plocka i ordning lite i köket tror jag.
söndag 9 maj 2010
Jag, en miljönörd?
Söndag kväll, utan måndagsångest - i alla fall en fördel med att inte ha något jobb att gå till... ;-) Den här helgen har bestått av mycket bakning. I går blev det ett surdegsbröd med fördeg och en kaka, en smaskigt segkladdig chokladkaka med knäckig kokosglasyr. Dessutom startade jag en poolish som blev till ett bröd i dag, fast jag höll på att glömma själva poolishen när jag knådade ihop degen. Båda bröden kommer ur Jan Hedhs bok Bröd som innehåller massor av bra baktips utöver spännande recept.
Innan jag kunde börja baka var jag dock tvungen att ta mig till ica och inhandla mer mjöl eftersom det skulle vara specialmjöl med hög proteinhalt, och det tog i princip slut till brödet i går. Jag kände mig som en riktigt miljönörd när jag drog på mig ryggsäcken, med en extra tygpåse inuti, satte cykelhjälmen på huvudet och trampade i väg. Att cykla till affären tar kanske 2-3 minuter längre än att ta bilen, om man räknar in parkeringstid och eftersom det innebär fysisk aktivitet (inte långt nog för att klassas som motion), och inte skadar miljön så är valet inte så svårt - åtminstone inte så länge vädret är hyfsat.
Planen var att hinna träna också i dag. Brödet skulle jäsa 2 timmar så då skulle jag ju hinna gott och väl. Men då hade jag inte räknat med att behöva handla först (när jag väl var där blev det förstås mer än bara mjöl). Något mer jag inte hade räknat med var att glömma att ha i poolishen när jag skulle blanda ihop hela degen, så jag fick knåda en bra stund extra när jag väl kom på det (när jag trodde jag knådat klart). Dessutom, trots att jag var väl medveten om det, så hade jag inte fullt ut räknat med att jag skulle få besök av min kära vän M på eftermiddagen. Jag visst förstås att hon skulle komma, men kopplade inte riktigt ihop det med att jag var tvungen att ha hunnit duscha och vara klar till kl 15. Tidsoptimist - vem, jag?
Just nu är det hockey på tv, Sverige spöar Norge i inledningsmatchen i VM. Så länge det går bra för Sverige är det ju alltid kul, men hur stor sportnörd jag än är - och det är jag verkligen! - så känns faktiskt inte hockey superhett så här i mitten av maj, när fruktträden snart blommar.
Det påminner mig, i morgon ska jag försöka ta mig ut i trädgården en sväng, få mina pallkragar i planterbart skick och slåss lite med kirskålen där jag tänkt anlägga morotsland!
Innan jag kunde börja baka var jag dock tvungen att ta mig till ica och inhandla mer mjöl eftersom det skulle vara specialmjöl med hög proteinhalt, och det tog i princip slut till brödet i går. Jag kände mig som en riktigt miljönörd när jag drog på mig ryggsäcken, med en extra tygpåse inuti, satte cykelhjälmen på huvudet och trampade i väg. Att cykla till affären tar kanske 2-3 minuter längre än att ta bilen, om man räknar in parkeringstid och eftersom det innebär fysisk aktivitet (inte långt nog för att klassas som motion), och inte skadar miljön så är valet inte så svårt - åtminstone inte så länge vädret är hyfsat.
Planen var att hinna träna också i dag. Brödet skulle jäsa 2 timmar så då skulle jag ju hinna gott och väl. Men då hade jag inte räknat med att behöva handla först (när jag väl var där blev det förstås mer än bara mjöl). Något mer jag inte hade räknat med var att glömma att ha i poolishen när jag skulle blanda ihop hela degen, så jag fick knåda en bra stund extra när jag väl kom på det (när jag trodde jag knådat klart). Dessutom, trots att jag var väl medveten om det, så hade jag inte fullt ut räknat med att jag skulle få besök av min kära vän M på eftermiddagen. Jag visst förstås att hon skulle komma, men kopplade inte riktigt ihop det med att jag var tvungen att ha hunnit duscha och vara klar till kl 15. Tidsoptimist - vem, jag?
Just nu är det hockey på tv, Sverige spöar Norge i inledningsmatchen i VM. Så länge det går bra för Sverige är det ju alltid kul, men hur stor sportnörd jag än är - och det är jag verkligen! - så känns faktiskt inte hockey superhett så här i mitten av maj, när fruktträden snart blommar.
Det påminner mig, i morgon ska jag försöka ta mig ut i trädgården en sväng, få mina pallkragar i planterbart skick och slåss lite med kirskålen där jag tänkt anlägga morotsland!
torsdag 6 maj 2010
mitt första inlägg
Mitt första inlägg - hur kreativ är den rubriken? Jaja, nu är jag här i alla fall.
Blogg, varför det? Bra fråga och jag vet inte riktigt faktiskt, får se vad det blir av det. Jag kanske tröttnar efter två veckor.
Just nu sitter jag och lyssnar på Train - Drops of Jupiter, liveversion (tänk om de kunde komma och spela i Sverige någon gång) på spotify och har inte så mycket annat för mig. J leker med grannflickan, jag fick själv en kopp kaffe där nyss när jag följde henne över gatan. Tidigare i dag har jag ringt arbetsförmedlingen och anmält mig som arbetssökande. Kontoret i Kumla har inte öppet i dag så jag kunde inte gå dit, det får jag göra i morgon.
Jag borde väl snart gå och och ta hand om disken också, ge hunden G mat och fundera på vad vi ska äta i kväll. Mat är viktigt och kan sällan ta upp för mycket av tankeverksamheten, när man väl blivit hungrig är det ju för sent att börja planera och de som känner mig vet att jag blir hungrig väldigt ofta. Kanske grilla i kväll? Om vädret verkar hålla sig, det var fint i förmiddags men har kommit in en del mörkare moln. Kanske ett glas rött till det, fira första dagen i frihet.. ;)
Blogg, varför det? Bra fråga och jag vet inte riktigt faktiskt, får se vad det blir av det. Jag kanske tröttnar efter två veckor.
Just nu sitter jag och lyssnar på Train - Drops of Jupiter, liveversion (tänk om de kunde komma och spela i Sverige någon gång) på spotify och har inte så mycket annat för mig. J leker med grannflickan, jag fick själv en kopp kaffe där nyss när jag följde henne över gatan. Tidigare i dag har jag ringt arbetsförmedlingen och anmält mig som arbetssökande. Kontoret i Kumla har inte öppet i dag så jag kunde inte gå dit, det får jag göra i morgon.
Jag borde väl snart gå och och ta hand om disken också, ge hunden G mat och fundera på vad vi ska äta i kväll. Mat är viktigt och kan sällan ta upp för mycket av tankeverksamheten, när man väl blivit hungrig är det ju för sent att börja planera och de som känner mig vet att jag blir hungrig väldigt ofta. Kanske grilla i kväll? Om vädret verkar hålla sig, det var fint i förmiddags men har kommit in en del mörkare moln. Kanske ett glas rött till det, fira första dagen i frihet.. ;)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)