snölöpning och instructor's high

Sitter här, mätt i magen efter risgrynsgröt, en halv avocado och två clementiner som var dagens lunch. J trippade upp och kräktes vid midnatt så hon fick förstås vara hemma i dag. Magen verkar lugn i dag, tack och lov, och hon önskade gröt till lunch - inte mig emot. Risgrynsgröt (jag fuskar med köpt "korv", så smidigt att ha i kylen) som jag förstärker med lite vetegroddar och havrekli, kanel och mörk sirap, mums!

Svetten från förmiddagens löprunda har torkat in, men jag borde nog ändå släpa mig till duschen snart. Min första riktigt löpning i snö och jag gillade det. Något långsammare än vanligt (egentligen ingen vikt vid tiden i dag eftersom det skulle vara en lugnare återhämtningsrunda, bara ett konstaterande), inte konstigt att man rör sig lite långsammare i snö och kyla. Mjukt motstånd i underlaget men skönt att springa på. Jag var lite orolig för att det skulle vara halt och svårsprunget eftersom jag inte tog mina slip stoppers men det gick bra. Försökte springa med ganska korta steg och landa under kroppen och inte framför och vara lätt på fötterna.

Det var skönt att springa igen, hade inte sprungit sedan förra måndagens långpass på 17 km. Då var vädret betydligt sämre än i dag, stora blaffiga snöblandade regndroppar som ibland blev rent regn och ibland nästan snö men som blev ett blött, klafsigt, slirigt slask på marken att springa i. Rundan gick ändå ganska bra även om det var tungsprunget och segt. Jag var dränkt som en katt när jag klev in genom dörren hemma igen, men inte kall och då gör det inget att vara blöt. Jag svettas ju ändå så lite extra väta utifrån gör inte så stor skillnad. Efteråt blev jag dock lite stel i senan på insidan av fotleden och den smärtade emellanåt. Inget allvarligt, lite irriterad och överansträngd bara, jag har kunnat köra mina klasser som vanligt (step och bodybalance i tisdags och Afro i onsdags), men ville inte riskera att göra senan värre genom att springa igen inför helgens convent, anordnat av Mälardalens gymnastikförening, på vår anläggning där jag skulle instruera Afropowerdance.

Wow, vilken kick det var! Drygt 60 deltagare på mitt pass som alla gav järnet, dansade och hade kul, gav mig otroligt mycket energi. Jag har fortfarande kvar lite pirr av det "instructor's high" jag fick. Vilken upplevelse! Flera av deltagarna kom fram efteråt och tackade mig och berättade hur kul de tyckte passet var och jag är bara så otroligt TACKSAM för det var ju DELTAGARNA som gjorde det så underbart. Den energi och glädje de gav gjorde att vi kunde skapa MAGI tillsammans. Tänk om jag kunde få chansen att instruera mer på convent... Det behöver inte vara de stora, jag menar inte Nike som är världens bästa (i alla fall i Sverige!) men i den här storleken, gymnastikföreningar, mindre anläggningar som vill ha inspirationspass. Undra hur jag ska kunna uppnå det? Jag vet att jag är duktig. Jag är en bra instruktör även om jag förstås inte är fullärd eller perfekt på något sätt. Det går alltid att fortsätta utvecklas och jag vill bli bättre hela tiden, växa, förfina detaljer. Men jag ÄR bra. Jag har mycket att ge. Frågan är bara hur jag ska kunna hitta ett sätt att göra det.

Och i helgen började äntligen Vinterstudion igen! Helskön underhållning, maxade sportresultat som också är underbar underhållning. Popsen är grym i rutan som alltid. Extra roligt är det förstås med så fina resultat som den här helgen bjöd på. Världscuppremiär i längdåkning i Gällivare med individuella lopp för damer och herrar på lördagen och stafett på söndagen. Charlotta Kalla tvåa, Marcus Hellner etta och Daniel Richardsson trea följdes upp av en andraplats i damernas stafett och förstaplats i herrarnas! Härligt!

Nu ska jag nog gå ner och duscha!