Jag, en miljönörd?

Söndag kväll, utan måndagsångest - i alla fall en fördel med att inte ha något jobb att gå till... ;-) Den här helgen har bestått av mycket bakning. I går blev det ett surdegsbröd med fördeg och en kaka, en smaskigt segkladdig chokladkaka med knäckig kokosglasyr. Dessutom startade jag en poolish som blev till ett bröd i dag, fast jag höll på att glömma själva poolishen när jag knådade ihop degen. Båda bröden kommer ur Jan Hedhs bok Bröd som innehåller massor av bra baktips utöver spännande recept.

Innan jag kunde börja baka var jag dock tvungen att ta mig till ica och inhandla mer mjöl eftersom det skulle vara specialmjöl med hög proteinhalt, och det tog i princip slut till brödet i går. Jag kände mig som en riktigt miljönörd när jag drog på mig ryggsäcken, med en extra tygpåse inuti, satte cykelhjälmen på huvudet och trampade i väg. Att cykla till affären tar kanske 2-3 minuter längre än att ta bilen, om man räknar in parkeringstid och eftersom det innebär fysisk aktivitet (inte långt nog för att klassas som motion), och inte skadar miljön så är valet inte så svårt - åtminstone inte så länge vädret är hyfsat.

Planen var att hinna träna också i dag. Brödet skulle jäsa 2 timmar så då skulle jag ju hinna gott och väl. Men då hade jag inte räknat med att behöva handla först (när jag väl var där blev det förstås mer än bara mjöl). Något mer jag inte hade räknat med var att glömma att ha i poolishen när jag skulle blanda ihop hela degen, så jag fick knåda en bra stund extra när jag väl kom på det (när jag trodde jag knådat klart). Dessutom, trots att jag var väl medveten om det, så hade jag inte fullt ut räknat med att jag skulle få besök av min kära vän M på eftermiddagen. Jag visst förstås att hon skulle komma, men kopplade inte riktigt ihop det med att jag var tvungen att ha hunnit duscha och vara klar till kl 15. Tidsoptimist - vem, jag?

Just nu är det hockey på tv, Sverige spöar Norge i inledningsmatchen i VM. Så länge det går bra för Sverige är det ju alltid kul, men hur stor sportnörd jag än är - och det är jag verkligen! - så känns faktiskt inte hockey superhett så här i mitten av maj, när fruktträden snart blommar.

Det påminner mig, i morgon ska jag försöka ta mig ut i trädgården en sväng, få mina pallkragar i planterbart skick och slåss lite med kirskålen där jag tänkt anlägga morotsland!